Was it worth it in the end?
På bussen hem efter en jävla skitvecka på jobbet, fuck it!
Allt har gått käpp rätt åt helvete. Varje dag har kännts som ett helvete. Ett helvete som brinner varmare för varje dag som går.......
Har jag inte försovit mig, har det varit kläderna som krånglat, åt helvete med det, och är det inte kläder så är det nycklar eller fel människor och det är bara en bråkdel.
Igår låg jag på golvet hemma och grät och skrek, ringde lagom hysteriska telefonsamtal till mamma som inget kunde göra slog det som fanns i min närhet av ren frustration. Förstår inte det är helt sjukt på alla sätt, har ingen koll på vad jag gör längre och då menar jag verkligen INGEN koll. Känns som jag är fast i en jävligt tjock mörk dimma som i mellan åt delar sig för att bara retas och visa ljuset för att sedan stängas igen.
Ljuset har varit hela två timmar på skype med min älskade lillasyster, en kram på jobbet, och tid med pojken!
Men lika snabbt som det är där är det borta. Jag har fått nog.
Allt har gått käpp rätt åt helvete. Varje dag har kännts som ett helvete. Ett helvete som brinner varmare för varje dag som går.......
Har jag inte försovit mig, har det varit kläderna som krånglat, åt helvete med det, och är det inte kläder så är det nycklar eller fel människor och det är bara en bråkdel.
Igår låg jag på golvet hemma och grät och skrek, ringde lagom hysteriska telefonsamtal till mamma som inget kunde göra slog det som fanns i min närhet av ren frustration. Förstår inte det är helt sjukt på alla sätt, har ingen koll på vad jag gör längre och då menar jag verkligen INGEN koll. Känns som jag är fast i en jävligt tjock mörk dimma som i mellan åt delar sig för att bara retas och visa ljuset för att sedan stängas igen.
Ljuset har varit hela två timmar på skype med min älskade lillasyster, en kram på jobbet, och tid med pojken!
Men lika snabbt som det är där är det borta. Jag har fått nog.
Kommentarer
Trackback
