Fiamiia

Pappa och syrran dök upp igår kväll :)

Vart ska man börja?! Besök som slutade i uppståndelse och knäckte mig till tårar, bara grät och grät. Sa knappt hej då när de åkte här i från. Jag ville inget hellre än att skära upp mina handleder när jag väl smitit in på en toa och upptäckt rakhyvlarna som råkade ligga där. Hörde Jonas trots vattenkranen jag satt på...öppnade sakta men säkert dörren med rakhyveln framför mig...jag kunde inte men jag ville. Får en klump i halsen och vill bara gråta vilket jag hatar! Resten av kvällen agerade Jonas typ vak precis som på psyk. Och frågade hela tiden hur jag jag mådde, inte fan mådde jag bra.  När jag låg där i sängen och tårarna sprutade ville jag inget hellre än dö och känslan av att ingenting kommer någonsin bli bra. Allt är mitt fel...hur ska jag reparera detta? Jag vet inte om det är möjligt...antagligen inte, vilket bara gör så jävla ont. 

Ligger i sängen som vanligt och tankarna springer iväg lite hit och dit. Mitt hjärta värker bokstavligt talat och jag känner ett stort behov av närhet, bara en kram! Jag går under! Fjant men tur jag har Bamse att krama på. Den där tomhetskänslan har smygt sig fram igen. Kan iof vara min "tomma" mage haha bra att jag kan känna skillnad. Kanske allt i ett? Jag har ingen aning...Den lilla krabat fick jag av min bonusmamma som så fort hon nu för ca fem år sedan lämnade allt för att hälsa på mig på sjukhuset (Mando) när hon fick höra att jag var där! Kommer aldrig 

Denna dagen har bara sprungit iväg, så nu ska man sova...

Bestämde mig för att prata med Roger angående min utslussning eller vad vi vill kalla det, till träningslägenhet. Vi hade ett hyfsat lugnt samtal och tror det känns lite bättre nu. Blir dock rädd att dem tycker jag är för duktig och sköter mig och inte skadat mig evigheter osv. Helt "lätt" sagt gått framåt i behandlingen, mognat. Jag vågar nästan hoppas på att jag kan få vara kvar i huset trots allt. Verkar som det trots allt kan gå min väg...ska ta praktiken först i alla fall och ingenting kring någon flytt är på gång och praktiken börjar och får platsen på praktiken och börjar i slutet av september, typ arbetsträna några dagar och timmar i veckan så får vi se vad som händer. Morsan har lovat att när jag väl flyttar så ska jag få ha kaniner vilket gör det lite bättre, helst vill jag ju ha en hund men för mycket jobb tyvärr. Vi får se vad som händer framöver....klart jag är orolig och rädd men förr eller senare måste man ta sig an nästa steg = träningslägenhet. 

Igår ringde mamma och frågade om jag ville ha besök för hon skulle tydligen få skjuts till Uppsala för att ta tåget till någon kompis. Så strax efter 9.00 dök pappa och lillebror upp. Bjöd dem på frukost utomhus eftersom dem var hungriga och inte hunnit äta. Vi bestämde oss för att gå ner till stan ....jag menar med min nya livsstil varför buss eller bil när man kan gå! Leo köpte någon sladd han behövde till något så vi gick till "classe" som Leo säger/sa. Trallade runt på stan tills magen min börja kurra. Lyckades övertala pappa att  äta på subway mitt favvoställe! Jag tog en dagens utan ost och andra onyttigheter. Blev en frasig brödbit med kyckling,kalkon och tomat och gurka och salt och peppar samt lite vinäger. Kände mig hyfsat nöjd med mina val. 

Jaha då sitter man här på tåget hem mot Uppsala igen då...
Du är världens finaste och bästa vän man kan önska sig!! <3

Jag har alltid trott på änglar, redan när jag var liten började jag samla. Men det finns inte bara materiella änglar utan riktiga vänner/familj som välkomnar med öppna armar och alltid finns där. Bor just nu hos familjen Brunnberg. Jag är avslappnad fått lite ångest men det är ingenting jämfört med på Alba eller hemma. Vi har så mysigt och som sagtSmygselfie dela Brunnberg. ;)

Ops har visst inte skrivit på 5 dagar...förlåt kära 4-5 läsare ;)

Här ligger jag i min säng och det är snart dags att sova. Gråtklumpen pressar jag tillbaka och huvudet värker både fysiskt och psykiskt. Jag försöker och jag vill lyckas, måste lyckas. Jag saknar vänner och är extremt beroende av närhet, istället för mitt mummel som är det enda som kommer ur min mun. Nu är inte mörkret långt borta, det har redan kommit. Jag är helt slut. Jag mår illa och längtar efter godis. Ja så är det..

Vaknade i morse och kände redan då att detta är INTE min dag. Kände hur jag knappt kunde andas och var totalt avstängd. Jag har speedat så rejält senaste tiden att nu orkade jag inte mer. Kämpar som fan med viktnedgång och plötsligt känns 3kg som 0kg. Minns inte om jag skrivit det men har världens bästa coach och finaste vän, tack Johanna! Jag var redo att ge upp..fettet dallrar och tankarna är för många. Det som känns mest är att jag är så överviktig som jag är och att jag måste ha tålamod vilket inte är min grej. Jag ser godsaker överallt men slår mig själv på fingrarna och låter bli att ens tänka tanken då är det ingen mening med det jobb jag lägger ner på min vikt. Har en stukad fot men har ignorerat smärtan så idag är jag inlindad. Men efter att ha blivit "rastad" av min KP så känns ångesten lite mindre och kedjetäcket på! Sedan blir det lätt en promenad ingen PW men en promenad iaf! Nu ska jag fortsätta läsa och ha foten i högläge kanske men det går liksom inte så bra så kanske inte, för avstängd för att ens bestämma mig. 
Älskar dig!

Idag hade vi som sagt poolparty här på Alba. Underbart men svettigt så man hoppade ju ganska lätt i poolen. Och för en gångs skull var det inte bara jag som badade. Jag var i köket hela förmiddagen och blandade alkoholfria drinkar, skar frukt och när vi typ var klara blev det för mycket för mig. Plötsligt kom ångesten och jag gick och gömde mig på rummet . Emma och keterina höll ställningen i gång och så sa Emma till morsan så hon kom upp och fick mig ståendes sedan höll hon min hand och vi gick ner för att duka upp på borden. Tillslut var allt på plats och flera badade och jag passade på att köra min träning 30 min. Höll mig undan de goda drinkarna trots att jag gjort dem själv. Vill man kan komma i form måste man tänka. Men även fast jag först halvt bröt ihop så verkade alla nöjda och det blev dryck fräsch frukt och bad tillsist!

Yäy om en timme står jag i köket och