Fiamiia

Ledsen tjej fick precis veta att M som jag har som KP ska sluta jobba här den 9 augusti, inte okej! Jag som verkligen trivs med honom som känt att han förstår mig så bra, han ser mig och han är lätt att prata med, helt underbar faktiskt. Om det inte redan kändes turbulent så gör det i alla fall nu, ledsen tjej, himla svårt att hantera förändringar så det känns tufft...

Ligger i sängen med datorn i balgrunden och tankarna går på högvarv. Känns som jag inte varit mig själv sedan Greklands resan, längtar faktiskt tillbaks.. Drar mig undan, vill bara sova, allt gör ont, det bara ligger där i bröstkorgen och växer sig starkare och jag känner mig allt svagare. Jag faller, har tappat fotfästet. Jag oroar mig över att aldrig nå fram, nå acceptansen, gå vidare, orka leva inte bara överleva . Räkna timmar tills jag får sova, inte gömma mig på rummet, gömma mig från allt istället för att våga falla och sedan resa sig med stolthet... Jag är rädd att aldrig nå dit.

Precis haft samtal med min biståndshandläggare C och R. Återigen vill de påminna mig om att jag är överviktig och kommer få fysiska problem.... Kommer tydligen få diabetes också, tack och grattis till Jackpotten... Än ännu mer förvirrad och ledsen tjej.

Vill och skulle antagligen behöva skriva av mig... Men ärligt så får jag inte fatt på orden.

Jag har funderat på det länge nu och igår bestämde jag mig, jag ska bli vegeterian IGEN. Känns i alla fall som ett bra beslut, riktigt bra faktiskt! Har varit det förut men nu kör vi igen... Har dock inte bestämt om jag ska äta fisk, vi får se. Idag är i alla fall min första dag som vegeterian, punkt!

Rastlös, tomhet, trött, jobbiga tankar, inga rakblad, inget sätt att avreagera mig på, semester, ingen terapi och en jävla fot som är totalt upp fuckad.
om min fot var bra hade jag i alla fall försökt "walk it of" men nej jag sniglar på kryckor i en och en halv vecka till och ont gör det, piss på allt bara.

Haha fin fin rubrik...
Är tillbaka i Uppsala igen. Pappa körde och mamma följde också med. De släppte av mig tog en sväng i stan och sedan hämtade dem mig och vi avnjöt en god lunch tillsammans precis vid ån, hur mysigt som helst! Älskar verkligen min familj så otroligt mycket! De tre senaste tre åren har varit ett helvete in och ut på sjukhus, men ändå så står dem på två ben och stöttar mig som knappt kan stå på ett, det kallar jag styrka och kärlek i all ära.

I förmiddags runt strax efter tolv hade jag lyckats få mig och kryckorna till AC s lägenhet, möttes med en varm och kärleksfull kram, det var ömsesidigt kan jag lova. Vad kan jag säga... Det var underbart att träffa henne igen, krama henne, höra henne skratta och "snacka skit " tillsammans och timmarna bara flyger iväg, älskade trollmor! Hon har verkligen en stor plats i mitt hjärta och kommer alltid vara nära mig. Vi båda går igenom jobbiga saker i livet just nu, men jag tror det hjälper att vi har varandra, att vi förstår varandra, det där lilla extra... Som man inte riktigt kan sätta ord på.

Helt sjukt att jag börjat kalla Uppsala för "hemma" hade inte ens tänkt på det innan igår, eller jo kanske... Haha. Blev i alla fall en mysfika inne i stan med Isa och Johanna , snackade massa skit och jag berättade massor om Alba och mina vänner där och alla tokigheter jag hittat på och fått uppleva med personal osv. Kändes som jag snackade sönder både Isas och Johannas öron stackarn som inte sovit en blund, men du ska veta att jag uppskattade verkligen att du tog dig tid :) guldvärt! I kväll har jag hängt med Daniel, käkade en rejäl middag "ute" med andra ord käkade vi på grillen och jag tröck i mig som om jag aldrig sett mat förut... Blir äcklad när jag tänker på det. Nu ligger jag i sängen hemma? I tyresö och åker hem till uppsala i morgon, vad fan är "hemma"? Egentligen ....känns som två olika liv.

Igår hade jag rejäl kvalitetstid med farsgubben, vi var nämligen i Globen och såg på RIHANNA!!! Kryckan med andra ord jag fick komma in handikappsvägen och pappa fick köra upp bilen hela vägen till ingången, haha mobbad . I alla fall först var det förband i en timme med Dj GTA som fick i gång publiken ganska bra sedan efter att jag och pappa väntat säkert tre timmar gjorde Rihanna en grym entré och hela konserten var helgrym, så mäktigt! Njöt av varje sekund även om det vart en stund av smärta och ångest... Det vart en mysig och lyckad kväll med andra ord och jag somnade gott!

https://cdn1.cdnme.se/2700678/6-3/pic_51ee56939606ee63f2a4c7ab.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/2700678/6-3/pic_51ee569bddf2b352e164ffd2.jpg" class="image">

Igår hade jag rejäl kvalitetstid med farsgubben, vi var nämligen i Globen och såg på RIHANNA!!! Kryckan med andra ord jag fick komma in handikappsvägen och pappa fick köra upp bilen hela vägen till ingången, haha mobbad . I alla fall först var det förband i en timme med Dj GTA som fick i gång publiken ganska bra sedan efter att jag och pappa väntat säkert tre timmar gjorde Rihanna en grym entré och hela konserten var helgrym, så mäktigt! Njöt av varje sekund även om det vart en stund av smärta och ångest... Det vart en mysig och lyckad kväll med andra ord och jag somnade gott!

https://cdn1.cdnme.se/2700678/6-3/pic_51ee56939606ee63f2a4c7ab.jpg" class="image">

https://cdn2.cdnme.se/2700678/6-3/pic_51ee569bddf2b352e164ffd2.jpg" class="image">

Hade sådan grym ångest i går kväll trodde seriöst jag skulle dö, men jag vakna även idag....Vaknade väl för si så där två timmar sedan och ringde ner för att få värktabletter, blööö! Nu sitter jag i köket och det enda som hörs än så länge är kaffet som sipprar ner i kannan och doftar gudomligt! Ikväll blir det konsert med pappa, Rihanna faktiskt!! Ska bli spännande speciellt med kryckor, fy fan men men det fixar sig.

Jag saknar Emilie min lilla goding!

Våffla på Odingsborg en gigantisk och utsökt våffla, himmelskt, haha! Har haft en mysig förmiddag med mamma, pappa, Leo och Kicki (mammas bästa kompis) gjorde en liten utflykt till gamla Uppsala och det mysigaste stället Odingsborg, med mysigt sällskap också för all del. Alltid eller nästan alltid uppskattat med besök, dels se "bekanta" trygga ansikten men också en chans att ta paus från huset och allt som händer här, slippa tänka bara vara. Men tror mitt nya namn får fan bli olyckan inte nog med att jag hade/har stora problem att ta mig fram med de där jävla kryckorna så fick jag en glass över hela mig för att struten gick av, just my luck helt enkelt... Kan det bli bättre?

...Vem är du? Som skrivit två gånger tror jag "styrekramar till dig gumman!!"?!
Tackar för styrkekramen men mycket nyfiken på vem det/du är?

Jag undrar vad jag gjort för ont i mitt liv för att ha sådan otur? Någon som har en ide kanske? Haha! En dag av tre veckor har snart nått sitt slut. Lyckades i alla fall ta mig ut en stund, hoppade på ett ben tre trappor ner och vi ska inte prata om hur jag tog mig upp till rummet igen någon timme senare, krypandes haha! Alltså detta är mer än deprimerande...
Tack och lov att jag i alla fall har en dator med serier och film, dock blir man ju sjukt osocial och och känner sig lagom mobbad, tur att alla är så
Snälla men hatar att behöva ringa och
Be om hjälp hela tiden...blööö!