Fiamiia

Blev sleeepover och givetvis middag hemma hos LillEmmis igårkväll. Vädret tillät inte att vi satt utomhus så det var middag inne. Vi käkade tillsammans med Emms föräldrar, mycket trevliga människor. Maten var väldigt nyttig och fräsch, tycker dock att det är ganska jobbigt att äta med folk överlag, mycket för att jag äter extremt långsamt men också för att jag alltid känner mig iaktagen och allmänt obekväm, men men detta spelades över med en del skratt och snack kring bordet, var dock sist som vanligt och blev extremt mätt och illamående, men försöker slå bort tankarna....

Efter maten mös jag och Emma på hennes rum. Tanken var väl först att vi skulle ha gått ner till bryggan och satt oss där till och med badat, min utmaning för dagen eller kanske till och med för månaden. Dock tillät inte vädret detta. Istället möblerade vi om lite i Emmas rum och sköt ihop sängen med soffan och mös ner oss där, lyssnade till bla. KENT och annan mysig musik medans vi snackade om både det ena och andra, innan vi mös ner oss yttligare och satte på en rulle. Vi var mer eller mindre vakna hela natten och bara pratade, eller tyvärr var det väl mest jag som pratade, så jävla mycket. Filmen gjorde väldigt starkt intryck på mig och jag blev försjunken i mörka tankar, vilket ledde till att vi var uppe typ halva natten och pratade efter det att filmen var slut. LillaEmma är så söt, det var skönt att prata även om jag aldrig kommer på rätt bana och har extremt dåligt samvete, vi hade i alla fall mysigt överlag, tack för det!

Stackars Emelie lämnade nyligen mig på mitt bästa humör, nat! Jävla piss. Kind of hopeless...så jävla mycket konstiga saker för mig, så mycket sjuka tvångstankar, så mycket sjuka tankar, wtf???

Anyway, ska snart med mitt "glada" humör möta upp lillEmma i centrum för att sedan ha en helkväll hemma hos henne. Har aldrig varit hemma hos emmapemma förut, hon bor ute på brevik, spännande. Brukar ha svårt för att åka i väg till kompisar som jag aldrig varit hos förut, och har ju framförallt stora svårigheter att komma i väg hemmifrån. Men vad gör vi? Nu kör vi! Känns inte jätte bra, humöret är way downoch tankarna svänger, känner mig bara grymt obekväm, vill egentligen bara gömma mig under en sten, goodluck! tror inte det finns så många stenar jag får plats under...jaja...of we go.

Som ett brev på posten bokstavligt talat, sjukt. Jag är inte den som litar på folk i första taget men detta tar fan priset alltså. Skulle ju få hemskickat papper från Carema som jag och mamma skulle fylla i, idag kom dem, mycket spännande vill jag lova.



Jag trodde då att dessa papper skulle vara om inte som de papper jag fyllt i tidigare så i alla fall liknande, men icke. Efter en stunds läsande inser jag att papprena vi ska fylla i handlar om ADHD, wtf?!?!?! Efter en stunds chocktillstång ringer jag hysteriskt min mor och diskuterar saken, hon låter lika chockad som jag. Ja som sagt, jag känner mig mer än lovligt förvirrad, vaddå oväntat och framförallt, vad fan kom det i från liksom? hur ska jag tolka detta?Och visst blir jag inte mindre förvirrad när jag själv för något år sedan varit innne på att jag helt klart måste ha ADHD....förvirringen är total, vet verkligen inte om jag ska skratta eller gråta, säger bara en sak just nu, svensk psykvård suger balle, punkt!

Blev sent igår. lagom bortskämd så blev hämtad efter jobbet, jävligt skönt med tanke på att det varit en lite småtuff kväll även om vi skrattade in i det sista. I alla fall så kom morbor M. och hämtade mig, vi tog även en sväng förbi Ica Maxi innan jag landade hemma. Far var också hemma, han gjorde sig i ordning för sänggång. Mitt rum såg som vanligt ut som ett bombnedslag med kläder mer eller mindre över hela rummet, dampbarn. Så jag bestämde mig för att sova uppe i mammas och pappas säng då mamma ändå inte var hemma. Några timmar senare snarkade pappa högt brevid mig och på morgontimmarna gav jag upp filmen och försökte somna till hans högljudda snarkningar.

Lagom seg i morse, vaknade flertal gånger men kom aldirg riktigt ur sängen. Morbor ringde och tyckte jag skulle göra något vettigt av dagen, typ hälsa på min gudson, tja varför inte. Kring ett drog jag i väg ett mess till Micki och kollade om dem var hemma, vilket dem till min lycka faktiskt var, min lilla prins. Hade tänkt mig att vara där någon timma senare, var dock halvtaggad, damp som vanligt på kläder, ångest och så vidare, anyway så gav jag upp och la mig i fosterställning och somnade om, lyckat. Kring halv fyra var jag äntligen på plats hemma hos lillrpinsen och hans mor. Vi fikade och pratade, jag gosade med prinsen som var lite kinkig, men så underbart att ha honom nära, han är min lilla ängel, pluttelutt. Fika blev till middag och tidig kväll, mysigt. Rindge pappa och han plockade upp mig efter jobbet. Allt gosande med lillprinsen gav mig ny energi, min lilla solstråle, underbar dag trots allt, började kanske inte bra men slutade bäst!



Jag och lillprinsen lagom suddiga..

Lotta på bråkmarkargatans far sa det en gång, och visst är det så. Under gårdagen pratade lillebror lyckligt om att gå och fiska och jag kände att jag nog också var lite sugen på det, så jag sa glatt att då måste ju jag få följa med. Så idag efter jobbet och några damputbrott senare, la mig på sängen lagom irriterad, ångest upp till öronen och ville helst inte göra någonting, men fick inte mindre ångest över att svika lillebror såklart, så off we go efter mycket om och men. Försökte skylla på vädret för att slippa komma i väg, då det faktiskt hade regnat och haft sig ett bra tag, men kom inte undan till min förtvivlan...

Butter promenerade jag ner till båtbryggan tillsammans med lillebror, morbror och far. Fortfarande på halvbra humör mer eller mindre insjunken i min egen lilla värld så hör jag snart hur lillebror skriker och då menar jag verkligen skriker hysteriskt för att han fått napp. Pappa kommer till undsättning och en stor aborre sprattlar galet ihopp om att få leva men icke. En liten stund senare lyckas även jag få napp, skriker dock inte som min bror men pappa får ännu en gång komma till undsättning, haha. Det plaskar och har sig längre ut i vattnet och snart har även morbror fått napp, en liten sketen sak, som dessvärre svalt hela kroken så han går till härdan, sedan är det pappas tur. Efter några timmar av trassel, napp, busiga fiskar och envisa och hårda tag begav vi oss hemåt sex abborar rikare.  Kommer hem till en sprakande brasa och vin och kex, mys I guess i alla fall brasan. Dags att sova en ny dag i morgon.