Fiamiia

Jag hade haft en tuff vecka, en tuff dag, hade gett med mig, länsat kylskåpet på allt och ingenting, skämdes så in i helvete. Blundade och stängde in mig på rummet som vanligt och hoppades att ingen skulle märka att kylskåpet nu ekade tomt, så fel jag hade. Minns hur arg mamma var och hur vi satt på varsin enda av sängen, jag storgrät och kunde inte titta henne i ögonen, jag ville bara sjunka genom jorden och aldrig komma tillbaka. Hur orden fortsatte ploppa ur mammas mun och hur tårarna sprutade från mina ögon, tror aldrig jag skämts så mycket i hela mitt liv. Att förstå att jag är sjuk är inte lätt, vissa dagar accepterar jag det andra dagar ....så skäms jag BARA, vet inte vilket som är hemskast.