Fiamiia

Vet inte vad som händer med mig just nu, som jag nämnde tidigare känner jag mig inte som mig själv (förutom när jag pratar med min ängel!) känner mig tom, en underlig otroligt jobbig tomhet, när man bara känner sig som ett skal, så känner jag . Känner mig trött inte fysiskt utan mer utmattad psykiskt. Försöker intala mig igen och igen att ingenting är omöjligt MEN just nu står jag och stampar och det är otroligt frustrerande. Så trött men ändå så vaken. Börjar få extrem ångest inför Greklands resan som blir av med familjen i början av juli, kan inte åka när jag ser ut som en säck potatis. Och orkar defentift inte med mormor kommentarer.... Och lycka till nu ska jag försöka sova. Ni blev detta ett väldigt deppigt inlägg men det är som det är.