Fiamiia

Stirrat på skärmen i två dagar minst och inte riktigt kunna sätta ord på mitt kaotiska liv. Igår bröt helvetet lös och jag grät hysteriskt, så mycket att jag knappt kunde andas ännu mindre prata.  Jag förstår varför det blev som det blev och hälften eller kanske allt berodde på mitt  "lilla" misstag som absolut inte var okej. Jag var desperat och agerade själviskt och tänkte inte på alla runt omkring mig, kommer ha svårt att förlåta mig själv...känner mig hemsk och det var en "liten" sak som blev värsta grejen, det var ett oförlåtligt misstag... Jag tänkte inte klart jag bara agerade och skrapade min arm med kniven som väntade på mig i lådan och glömde den sedan av misstag på toaletten och min granne hittade den. Men jag har fått betala för min handling och det kommer knappast hända igen.