Fiamiia

De senaste dagarna har tagit mig tillbaka i tiden. Tänkt otroligt mycket  på R och den saknaden gör extra ont! Hans skratt, hans närhet, hans busiga leende som ger mig massa fjärilar i magen och de magiska ögonen.... allt vi gått igenom, jag kommer alltid älska dig! Sedan saknar jag min vänner, eller är det dags att kalla dem bekanta?! Men gått igenom så många grejer även med dem... Känns jätte knasigt och trassligt ,.... Men förstår att det inte är det enklaste att umgås med mig just nu, men älska mig mest när jag förtjänar det som minst. Sedan så finns mina guldkorn (ni vet vilka ni är)som jag har nära hjärtat men så långt bort. Jag saknar D och allt kul vi gjort tillsammans , hur mycket "bus" och skratt och ändå kunna prata i timmar. Trots alla mina guldkorn så saknar jag en bästis... Jätte töntigt jag vet... Men skulle bara vara så underbart! vill känna mig betydelsefull och speciell, det där lilla extra.