Ensam är stark...
Fortfarande apatisk MEN hunnit tänka på det rätt mycket och ibland kan det nog få vara skönt att vara i just känslan, välkomna den. Nu tycker ni kanske jag är knäpp i huvudet men min hjärna får ro för en gångs skull! Men apati är också lite läskigt...jag känner mig inte som ett spöke, inte som en zombi mer som en vindpust, vart nu logiken i det ligger kan jag inte svara på.
Hade terapi idag och känner bara att tack Gud för att Camilla finns, alla borde ha en egen camilla, hon pusslar och pusslar fast bitarna är små och envisa så lyckas,hon träffa rätt 90% av gångerna. Jag har min ullis och Camilla som fått mig att växa och de få vänner som finns kvar. Eller ska inte klaga jag har fina vänner, mycket fina vänner som jag saknar där hemma. Har tyvärr och pinsamt nog glömt bort att ni finns för här är jag och inte ni....hoppas ni inte är lika glömska och okänsliga som jag. Jag uppskattar varenda litet sms, samtal, brev eller messenger, tack för att ni orkar hålla er kvar, vet hur ja kan vara och framförallt får jag nog be er att ha tålamod med mitt minne. Ni finns i alltid i mitt hjärta men hjärnan är så gott som kokt och krympt till en 3 årings nivå men men. Nu spårar jag ur lite väl mycket här...film och sovdags, godnatt amigos! 
Kommentarer
Trackback
